Jag skulle skrivit ett inlägg igår som handlade om att dagen fortfarande pågick och att jag var trött, hungrig och frös och mest av allt bara ville få gå och lägga mig...men jag hann aldrig dit.
För vid 7 på kvällen var det kriiiis och jag bad om att bara få ta en halvtimma på soffan för att bli människa och som vanligt var det inga problem med det. Han är fin, min man! <3
Sen sov jag, som en gris. Vaknade till och sa godnatt till mina gulleglin, vaknade till och kände lukten av kaffe, vaknade till när vuxentiden började och hann upptäcka att köket var städat och sen in i dimman igen. Den där halvtimmen blev TIMMAR.
Vaknade strax efter 23 av att mannen stängde av babyvakten uppe i sovrummet för då sprakar det i den i vardagsrummet. Då masade jag mig upp ur soffan, gick till badrummet. Kissade och borstade tänderna. Ganska fantastiskt faktiskt. Sen har jag inget minne hur jag tog mig upp för trappen, in i sovrummet, hur eller vem som klädde av mig... Som en zombie vet jag att jag var uppe två ggr i natt och gav Bobbo nappen.
Tio minuter över 7 i morse vaknade hela familjen en efter en inom ett lopp av en minut. Mysigt.
Idag fortsätter det att vara kallt, jag fryser och har ont i huvudet och är så helt förbi av trötthet.
Är det pga sopporna eller är det vintertrötthet? (virvlade några vilsna flingor utanför fönstret nyss...)
Det är sopporna, det är jag helt hundra på. Om ett par dagar kommer du få precis hur mycket energi som helst och den håller i sig i några dagar. Sedan kommer tröttheten, mattheten och svagheten smygandes igen. Såäreserru! ;)
SvaraRadera