måndag 6 juni 2011

Ville inte säga det egentligen.

I lördags hade P och jag en ljuvlig förmiddag för oss själva. Bara hon och jag. Utan bröder och pappa. Skönt. Vi tog bussen in till stan på morgonen. Försökte hjälpa en farbror att återförenas med sin väska. Han hette Birger. Farbrorn, inte väskan. Väskan skulle fortsätta med bussen in till stationen och återförenas med sin gubbe vid kvart i elva. Fint när saker löser sig.

Sen provade vi kläder, tittade på fina saker och P fick en 100-lapp att shoppa för. Lycka.

Åhlens, Lagerhaus, H&M. Allt enligt Ps önskemål. Hon shoppade en sago-cd på åhlens, tuggummi på Lagerhaus och valde lite sommarkläder på H&M. Sen köpte vi svenska jordgubbar och jagade glassbägare. Njöt av solen, glass och jordgubbar i hamnen. Hon är toppen min lilla dotter. Världens finaste.

Sen bröts förtrollningen av 4 män i olika åldrar. En som närmar sig 40. En som närmar sig 1. En som närmar sig 8 och en som närmar sig 11. En annan värld tog vid. En annan förtrollning. Min familj är fin.

När vi gick förbi "New yorker" fick P syn på en topp med pastelligt, stort tryck föreställande nåt slags djur, kan ha varit en panda, enorma ögon var de utrustad med i alla fall. Såg nästan lite korkad ut. Kan ha varit nån form av mangafigur. Eller kanske Pokemon. Hursom så tyckte P att "en SÅN kan du ha mamma!"
Eehhh...ville inte säga det då, ej heller nu. Men jag mumlade fram "egentligen vill jag inte säga detta...men....jag är för gammal"

"Du är inte gammal mamma. Du är ung!"

Hon är toppen mitt lilla P. Världens finaste.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar