Det finns saker jag skulle vilja kunna, som tex åka inlines. Eller skridskor. Alltså vara en jävel på att åka. Fast jag är inte det och jag är inte beredd på att lägga ner all övning för att lära mig heller. Moment 22.
Ibland önskar jag att jag vore ett år igen. Jösses vad man övar då. På att gå o springa. Ramlar. Reser sig. Övar. Ramlar igen. Slår sig. Reser sig. (det är nästan lite Torsten Flinck över det hela. Undra om han oxå vill lära sig åka inlines?)
Eller 4 år igen. Gud vad man tränade på att lära sig cykla. Dagar i sträck tills man kunde. Och vilka imponerande skrapsår man hade all over så att säga. Jag hade en röd cykel o en grön jofa hockeyhjälm. Sköna 80-talet!
Men jag är inte beredd på att lägga all den tiden. Och så vet man ju hur ont det gör att ramla. Man har ju lärt sig ett o annat genom åren. Som att det tex gör förbannat ont att skrapa knäna på asfalt och att få skrapsåren i handflatorna fulla med småsten o sen behöva tvätta ur såren.
Den erfarenheten gör det enklare att acceptera att jag inte är så bra på att åka skridskor och nöja mig fint med att kunna gå, springa, cykla o simma.
Det finns hjälm, knäskydd o armbågsskydd förvisso men inte skydd mot livet. Och en å annan kallsup, bula o stenfyllt skrapsår hör lixom till.
Så, inlines? Äh!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar